Antikrundan

Jag är verklien en sucker för Antikrundan. Inte för att jag bryr mig så särskilt intresserad av värdet på saker även om det är kul att se folks reaktioner, särskilt när dyrgriparna visar sig vara fejk. Men, det jag verkligen går igång på är historien. Alla berättelser om hur rariteterna hamnat i familjerna, vad alla pryttlar varit med om. Tänk vad mycket dessa ibland flera hundra år gamla föremål har sett. Ganska hisnanade när man funderar på det. Jag känner samma sak när jag ser riktigt gamla träd. Ganska nära där jag kommer ifrån fanns till för några år sedan en riktigt riktigt stor (=gammal) ek. Eftersom jag vet att det för många hundra år sedan (dock inte exakt när, men jag ska banne mig kolla upp det igen) stod ett slag mellar svenskar och danskar i krokarna kan jag inte låta bli att fundera på vad eken egentligen varit med om. Vilka är människorna som passerat förbi, vilka är dem som före mig tittat på eken och tänkt samma sak.

När jag var liten hittade jag något som jag trodde var en kastanjekärna, jag planterade den i en kruka i fönstret i mitt rum och upp växte en ek. Eken planterades så småningom i trädgården och jag deklarerade att jag snart skulle kunna sitta och läsa lutad mot ekens stam. Eken står fortfarande där i trädgåden, men jag har ännu inte läst i skuggan av den. En dag kanske. Eken mäter idag, dryga tjugo år efter jag planterade "kastanjen" dryga 10 cm i omkrets.... Det kommer att dröja många, många år innan eken når den storlek som den gamla eken jag nämnde. Undrar vilka som passerat under den då...