Funderingar om allt och inget

Snart 30, snart examen, snart vuxen, snart, snart... Den här bloggen får bli min ventil, mitt sätt att skriva av mig om saker som irriterar mig eller som jag funderar på.

Namn:
Plats: Göteborg, Sweden

onsdag, mars 28, 2007

Strålande sol, dagisbaciller och ledighet

Rubriken sammanfattar dagens situation (och gårdagens) ganska väl. Jag är ledig (läs: arbetssökande), solen skiner helt underbart... och jag är sjuk. Sexåringen som besökte oss i helgen tog tydligen med sig de beryktade dagisbacillerna. En smula retligt, jag vill ju helst ligga på balkongen i solen och läsa en god bok, eller vara ute på gården med Ovve.

Igår var utevistelse något som endast förekom då det var absolut nödvändigt. Idag ska jag banne mig bädda ner mig i en solstol, hur sjuk jag än är. Idag slipper jag också (förhoppningsvis) jobba med svårmors webbsida. Hittills har det faktiskt gått rätt bra. Har fått till ett upplägg som funkar. Det tar bara rätt lång tid, har säkert lagt typ 20 timmar hittils. Problemet är att jag måste ägna sjukt mycket tid åt att redigera texter eftersom skrivförmågan hos damen i fråga inte är på topp. Kvarstår att se om svårmor och hennes kumpaner tycker att det är ok. Jag är, trots vad Mr H säger, rätt skeptisk. Tanten har en förkärlek till blinkande text, ljud och grälla färger - vilket står i stark kontrast till min, mera avskalade smak.

Ska ta tag i jobbsökandet igen. Vad fan, det är ju brist på IT-människor. Anställ mig för bövelen, jag är ju bra! Har legat lite lågt ett tag eftersom jag har en del processer igång, men dessvärre tar allt så sabla lång tid. Jag har inte tålamod att vänta. Det företag jag just nu är mest sugen på har förlängt rekryteringsprocessen två gånger. Väldigt irriterande. Nu måste jag vänta till efter sista april innan besked. Ska gardera mig idag och leta fler intressanta jobb.

Något annat som irriterar mig är att företagen är helt värdelösa på att betala lön. 23 000:-, inte en chans. Har lovat mig själv att inte gå under 25', får se hur kaxig jag är när det blir dags att förhandla. Mr H tyckte att jag skulle höra av mig till företaget som erbjöd mig jobb, men som jag tackade nej till. Men det gör jag inte. Av två anledningar.
  1. De visade tydliga tecken på att sakna något jag värdesätter högt: Planeringsförmåga och lyhördhet.
  2. De krävde av mig att jag skulle frångå ett par av mina personliga egenskaper: Att vara lojal och att vilja slutföra saker. Detta visar såklart också på ovanstående punkt - att de inte är lyhörda.
  3. Tillsist erbjöd de mig en lön som var rena skämtet.
Bah.