Hans Majestät vs. Prins Charmig

Som lök på laxen så har de senaste dagarna inte endast störts av kodproblem. De har också störts av mitt nya love-to-hate-objekt. Prins Charmig. En jeppe på företaget som är den mest arroganta, självgoda och fula(!!!), översittartyp man kan tänka sig. Jag och min partner in crime har dock sluppit honom eftersom denne ödmjuke pedagog är av typen som ger sig på personer som redan ligger. Under dessa två dagar har han på ett mycket bossigt, överlägset och arrogant sätt gjort klart för en person, som i det närmsta jobbar ideellt, att det han gör är värdelöst. Att uttrycka såna åsikter till en person som trots att han jobbar längre dagar än de flesta andra, inte har adekvat utbildning, inte betalas någon lön, och vänligt nog blivit upplyst att något fast jobb på företaget inte finns på kartan, är sånt svineri att jag mår illa. Jag skulle personligen inte ha något emot att ge denne vidriga person en spark i skrevet. Med stålhättade skor. Fy fan.

Helt plötsligt framstår Hans Majestät som ett geni.